moineau

Handryggar, bokryggar, skulderblad.

Du var ett litet rektangulärt rum,
4 x 2 meter kanske.
Vita väggar
Rödbrun heltäckningsmatta.
Ibland undrade du om någon
någonsin kunde vara nära dig.
Men hur skulle det gå till?
skulle man röra vid din vägg?
stå på din matta?
Nej, du var inte väggar och mattor
du var ett litet rektangulärt rum.
ett rum
4 x 2 meter kanske.

Tre år av oskratt
av tvångsmässig ångest,
nätter i alla sängar
som aldrig var mina.

Bara för att slippa,
slippa räkna till hundra,
slippa blunda när alla,
står runt,
slippa öppna ögonen då
alla försvunnit
slippa leta.
Bara bli funnen.

Vaknade sällan hos andra
eftersom jag sällan somnade
eftersom jag skräms av mig
eftersom mig är ett monster
och jag är ett snyftsmöke.
Omhölls för att någon
skulle få vara närmare
jag än mig.

plåster på himlen
spyr galla över
gångtrafikanter
gatumusikanter
åhlénstanter
i svarta kappor
och prydligt hår.

det är nog bra,
med lite kräks
ibland.

Jag tänkte försöka skriva något igen.
men alla ord påminner om dig.

alla bokstäver är
du

gemener är du
nyvaken

versaler är du
precis efter regn.